Namnsdagstankar

Idag är min namnsdag. Jag tror jag ska klippa mig för att fira.

Cykelturen med Adriana var en succé. Vi pratade på tills jag blev alldeles trött i bollen av all spanska och sedan fortsatte vi en stund till. Under hennes resor i Europa hade hon cyklat mycket precis som jag och hon hade många roliga historier att berätta. Jag förstod inte allt, men skrattade i medhåll när hon skrattade och sa ”lo siento” när det kändes som att det passade. Förhoppningsvis kan vi upprepa utflykten någon annan morgon för att förbättra min ständigt förbättade spanska än mer.

Segelmakaren är världens hyggligaste kille har det visat sig. Han kom förbi med seglen, prutade själv ner priset 10 euro och sedan pratade vi en stund om livet. Jag frågade hur han skulle fira jul och han frågade mig detsamma. Jag uttryckte min oro över ensamheten och han föreslog att jag skulle följa med honom till hans familj och fira där. Han ville bara kontrollera med morsan om det var okej. Kanske blir det så, annars antar jag att det blir med luffarna på min brygga. Det är inte helt fel det heller.

Nu ska jag snickra ihop en annons på båten och sedan ta lite bilder. Jag tror det blir bäst jag säljer Sofia. Att ha henne liggande kommer bara vara ett stressmoment i mitt kommande liv och jag vill inte fortsätta segla.

Just ja, det jag ville skriva var att rätt många vänner hörde av sig igår av olika anledningar. Någon hade på känn att det var lite tungt, någon ville skicka en julhälsning och någon hade det lite tungt själv som jag förstod det. Hur som helst blev jag glad och det kändes fint att ändå finnas på något sätt. Jag saknar er därhemma. Verkligen.

Stora kramar från Arrecife!

One thought on “Namnsdagstankar

Comments are closed.