Kommunikation

Kommunikationen är viktig på planen eftersom det finns många tillfällen då den ena spelaren har fullt upp med själva bollen, och inte mäktar med att också registrera vad som händer på resten av planen. Exempelvis kan spelaren vara vänd mot den bakre väggen och sakna ögon i nacken. Den kan också ha fullt upp med att förbereda sig för att slå bollen overhead i halv kuling eller något i den stilen. För att hjälpa till kan då partnern berätta för denne vad som händer och göra att bollförande spelare kan fatta ett bra beslut.
Rekreationsspelaren är ofta väldigt bra på att kommunicera – före och efter matchen. Den vill prata om helgens WPT-final och gör det utan att fråga övriga om de ens sett semifinalerna än, vilket en eller två av de andra nyss såg fram emot, men inte längre. Är det en helg utan tävling pratar gärna spelaren om ett nytt racket hen eller någon bekant provat eller köpt.
När man efter det rigorösa uppsnacket spelar med den här sortens spelare förvånas man över hur lite den plötsligt vill prata padel när matchen väl är i gång. Inledningsvis finns viss kommunikation. ”Vem ska börja serva? Du?” och ”Vill du att jag står kvar här när du servar eller ska vi växla?” är saker spelaren undrar, men när dessa frågetecken rätats ut finner den nyss snacksalige spelaren att ord är överflödiga och att tystnad ger sinnesfrid och fokus till att faktiskt spela padel. Hen kan bryta tystnaden för att kommentera ställningen, svära, fråga om bollen var inne eller ute, berömma enskilda prestationer eller skämta om någons ständiga tur med nätrullare, även om det var dagens första. Hamnar bollen mellan två spelare som har detta silent agreement och ingen av dem tar bollen, eftersom bägge förväntar sig att den andra tar den, kan man skämtsamt säga ”husband and wife”. Uttrycket kommer från volleybollen så vitt redaktionen vet.
När matchen sedan är över kommer spelaren återigen börja prata, och med om möjligt ännu större kraft än innan. Det kan bero på att spelaren varit nästan helt tyst i 90 minuter och under den tiden byggt upp ett tryck som den måste lätta på.
Tävlande spelare kommunicerar på ett annat sätt. Oavsett om de är snackiga eller inte innan match (eller för deras del träning) brukar de upprätthålla den verbala förmågan även inne på planen. Ska de spela match är de nästan diametralt motsatta rekreationsspelarna så till vida att de inte frågar vem som ska serva, om de ska byta sida i serven eller skämtar om nätrullare i samma utsträckning. Dessa spelare försöker hjälpa sina partners genom att beskriva vad motståndarna gör när partnern inte kan multi-taska tillräckligt för att själv hålla koll på det. De viktigaste sakerna att informera om är positioneringen av motståndarna, och om de rör sig framåt eller inte (de backar sällan). När de spanska proffsen spelar kan man under en lobb höra spelaren som ska slå säga ”dime”, vilket betyder ”säg mig”.
Spelare som befinner sig mellan dessa nivåer kommunicerar ibland på de mest besynnerliga sätt. Exempelvis är det vanligt för en spelare att ropa ”Min! Min!” till den inser att det nog är bättre att partnern tar den och då med stor iver ropar ”Din!”, vilket leder till förvirring hos partnern och glada leenden hos motståndarna.

Leave a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.