Sofia och jag

Igår var en rätt händelselös dag, som så många andra. Jag tänkte kila till frisören, men gjorde det inte. Det var tänkt att jag skulle göra några samtal på Skype, men det blev inte så. Jag fick i alla fall besök av två tjejer från Madrid. De var rätt trevliga och verkar ta en rejäl sovmorgon framme i slottet på Sofia. De ska hyra bil och sticka vid lunch och sedan inte komma tillbaka.

Just ja. Luca sa att han igår hade suttit på båten där tjejerna (från Chile och Tyskland-Japan) bor och med denna akt väckt ägarens vrede. Ägaren verkar vara mycket stressad och tydligen hade bägaren runnit över. Han ville inte ha fler människor på båten och skulle således straffa allihopa med att kasta ut tjejerna. Kanske har jag missuppfattat alltihop, för det berättades för mig på spanska, men eventuellt är det som jag tror. Dramatiken är påtaglig.

Ikväll kanske det är pizzaparty hos en jonglör Luca träffade på stranden.

Hejsan och god morgon!
Jag skrev tidigare i Lanzarotes grupp på couchsurfing att jag letade efter folk att hänga med och prata spanska med. En tjej som hörde av sig heter Jen och kommer från Singapore. Hon föreslog att vi kunde ses och att hon kunde lära mig typ Spanise (minns ärligt talat inte stavningen) som är en mix av spanska och kinesiska. I lördags sågs vi och det var ypperligt trevligt. Hon bjöd in mig för lunch och höll på att skada oss bägge två med exploderande frityrolja. Maten blev i alla fall bra, hennes katter var rätt söta och jag lärde mig nog en del spanska i alla fall.

Igår blev jag kontaktad för att agera cykelkonsult åt Jen. Hon hade fått nys på en begagnad cykel och i slutändan köpte hon den. Efter affären gick i lås lagade hon typ kinesiska tapas som smakade rätt underligt om sanningen ska fram. Det smakade inte illa, men det smakade inte direkt gott heller. Jag åt ändå med god aptit eftersom jag gillar att äta. Hur som helst, vi pratade lite om astrologi och hon sa att hon ofta drogs till manliga skorpioner av någon anledning. Jag tyckte det var rätt festligt och nu grubblar jag lite om det kan finnas något gemensamt med de tjejer man tyckt om genom åren.

Det var förresten fler som kontaktade mig via couchsurfing och idag kommer två tjejer från Madrid som ska sova på båten en natt. Jag vet inte så mycket om dem och får återkomma med vad som sker, men Luca lär väl få flytta ut ur slottet temporärt så att jäntorna kan slagga där framme.

Kram då!

Idag är min namnsdag. Jag tror jag ska klippa mig för att fira.

Cykelturen med Adriana var en succé. Vi pratade på tills jag blev alldeles trött i bollen av all spanska och sedan fortsatte vi en stund till. Under hennes resor i Europa hade hon cyklat mycket precis som jag och hon hade många roliga historier att berätta. Jag förstod inte allt, men skrattade i medhåll när hon skrattade och sa ”lo siento” när det kändes som att det passade. Förhoppningsvis kan vi upprepa utflykten någon annan morgon för att förbättra min ständigt förbättade spanska än mer.

Segelmakaren är världens hyggligaste kille har det visat sig. Han kom förbi med seglen, prutade själv ner priset 10 euro och sedan pratade vi en stund om livet. Jag frågade hur han skulle fira jul och han frågade mig detsamma. Jag uttryckte min oro över ensamheten och han föreslog att jag skulle följa med honom till hans familj och fira där. Han ville bara kontrollera med morsan om det var okej. Kanske blir det så, annars antar jag att det blir med luffarna på min brygga. Det är inte helt fel det heller.

Nu ska jag snickra ihop en annons på båten och sedan ta lite bilder. Jag tror det blir bäst jag säljer Sofia. Att ha henne liggande kommer bara vara ett stressmoment i mitt kommande liv och jag vill inte fortsätta segla.

Just ja, det jag ville skriva var att rätt många vänner hörde av sig igår av olika anledningar. Någon hade på känn att det var lite tungt, någon ville skicka en julhälsning och någon hade det lite tungt själv som jag förstod det. Hur som helst blev jag glad och det kändes fint att ändå finnas på något sätt. Jag saknar er därhemma. Verkligen.

Stora kramar från Arrecife!

Hej!
Jag tror jag led av separationsångest eller slikt igår, för jag mådde hemskt. Mitt hjärta var lika mörkt som den arabiska natten och jag avskydde alltihopa. Kanske var det att Emil lämnat, kanske något annat, men någonting var snett helt klart. Sofia var således billig om någon erbjudit sig att köpa henne av mig och satt mig på ett plan hem.

Vid närmare eftertanke var det faktiskt någon som erbjöd sig att ta över henne, men han kändes tämligen oseriös och äcklig. Det var en gammal man, rätt ocharmig (fast han trodde själv att han var väldigt charmig), som rökte för mycket gräs och berättade om hur han dealat med båtar i Karibien i många år. Han älskade att berätta om alla hans eskapader och eftersom jag var på dåligt humör avskydde jag att lyssna. En rätt bedrövlig kombination va? Vid ännu närmare eftertanke sa han att han skulle komma och kolla på båten i början av nästa vecka. Vi får se hur det blir med det.

Idag mår jag bättre hur som haver. Jag har tränat rätt bra, ätit massa kikärtor och frågat tjejen från Chile om hon vill cykla och prata spanska. Det ville hon och imorrn vid åtta ska vi ta en svängom. Solen skiner och jag känner mig på bra humör. Efter siestan ska jag cykla till segelmakaren och prata lite. Jag har funderat på om han vill ha hjälp i sin verkstad och kanske kommer jag att fråga honom det. Han verkar väldigt reko den där killen.

I övrigt är det lugnt. Luca är kvar på båten och lever ett otroligt sällsamt liv som jag antagligen kommer avhandla snart. Det kommer antagligen bli lite kritiserande, vilket jag redan nu skäms för.

Jag är förresten rädd för julafton som närmar sig med stormsteg. Det känns som att det blir en upplevelse i ensamhet och ångest om jag inte hittar på något finurligt innan dess.

Puss och kram!