Dittan och dattan och Emils tankar

Hejsan!

Vi har tittat på vädret en del och det ser ut som att det ska blåsa upp till dans framåt helgen. Därför väntar vi. Egentligen hade vi kunnat lämna idag, för gamle nordan har visat sig, men eftersom Sverige har fotbollsmatch ikväll och Emil just köpt biljetter till EM känns det rimligt att hitta en TV-apparat och bänka oss där istället.

Det händer inte mycket här. Igår tog vi det väldigt lugnt. Idag har vi förberett båten en del inför nästa etapp. Vi pumpade ur kölsvinet och kollade om det växer något slam i dieseltanken, vilket det inte gjorde lyckligtvis. Periklis tvättade även Sofia och lyckades fixa en självläns som varit igensatt. När vi höll på att kolla dieseln gick jag och Emil över och pratade som vi tror att det låter på diverse verkstäder runt om i Sverige. Det var snack om alla möjliga membran, flödesventiler, luftfilter och rankometerpistonger.

Vi var även på stranden. Jag badade och sparkade fotboll.

Nu tar Emil över spakarna en stund.

Medan Isak lattjade med trasan och Periklis ömsom sov ömsom tränade gick jag till ett café och drack kaffe. Det är rätt skönt att vara själv ibland när vi lever så tätt hela tiden. Det är inte så att jag går runt och är irriterad men de stunder då det bara är jag är sköna och vederkvicker sinnet. Vi pratade om det när jag kom tillbaka och det verkar som om resten av gruppen också dragit samma slutsats.

Nästa reflektion jag tänkte dela med mig av handlar om planering och att tänka framåt. Hemmavid handlar det mycket om att planera saker, till exempel vad som ska ätas till veckan, vad som ska hända i helgen, hur semestern ska firas, vart du ska vara på nyårsafton och så vidare. Vanligt är också att du, till vardags, går omkring och längtar och trånar efter dessa upplevelser som du planerat. Jag gör samma sak men är medveten om eländet med detta beteende. Kontentan blir att du sällan är fokuserad i vad som sker just nu. Det är lätt att inbilla sig att en lång segeltur ska råda bot på detta fenomen men så enkelt är det såklart inte. Vi planerar luncher, middagar, skriver inköpslistor, kollar väderleksrapporten, planerar vad vi ska göra i Lissabon, Lagos, Marocko etc. Vi tänker att på fredag ska vi ta en rejäl utekväll, eller lördag kanske. Vi har länge pratat att hitta ett apelsinträd att palla men ännu inte fått fingrarna ur. Allt detta planerande är såklart viktigt för att resan ska fungera men ibland försvinner timmarna skrämmande fort när det diskuteras rutter, vindar och aktiviteter som kanske ligger en vecka framåt i tiden. Summan av kardemumman är alltså att vardagens inrutade mönster och ledan detta leder till även kan skönjas i Algarve när du egentligen borde känna total frihet. Vårt livspussels problematik avtar alltså inte linjärt med temperaturökningen. Detta uppfattas kanske aningen negativt men det är något jag tänker på en hel del på och därför tog jag mig friheten att befläcka Isaks solskenshistoria med mina mörka tankar.

Nu väntar vi på Sveriges match mot Danmark, Isak dricker te och Periklis övar svenska till tonerna av Jimi Hendrix. Ta hand om er!