I förrgår vilade jag medan Jens tränade med Ariel. Igår spelade vi match igen, mot två mediokra spelare. En representerade kategorin ”orörlig gubbe med bra handleder”, och den andra var en glad motionär i vår ålder. Vi vann ganska lätt och nu har vi spelat tre matcher utan att tappa ett set. Uppenbarligen måste vi hitta lite tuffare motstånd.
Det hände något lite spännande efter vi tränat med Andres förra gången. Han hade nämligen pratat med tränaren för klubbens lag, och jag blev erbjuden att träna med dem på tisdag. Det ska jag göra. Dagen efter tränade vi med Ariel på en annan klubb, och han erbjöd då samma sak till både Jens och mig. Men den träningen var på samma tid, så jag fick så lov att avböja. Kanske drar Jens dit och tränar.
Idag är det lördag och vi har inte lämnat lägenheten än. Det börjar mörkna, men det är slitsamt att ligga på topp. Vi kom hem klockan fyra i natt, och det är inte första gången den här veckan. Kanske inte heller sista, för det är som sagt lördag. Här hemma har vår värd Carmen pratat rätt mycket spanska med mig medan hon slagit in två paket, ett till sin systerdotter och ett till sitt barnbarn. Alltså sällan har jag skådat fulare paket. Jag kom med några bra förslag, men äh, ungarna skulle ju ändå slita sönder dem alldeles snart. Varför bemöda sig? Hon ville gärna ha receptet på pastan vi lagade igår, och hon ska åka till Valencia på måndag, så lägenheten är vår hela veckan om vi vill ha den. Jag vill nog ha den, men Jens vill till Cordoba för att kolla på World Padel Tour. Vi har inte bestämt än hur vi ska göra.
Det är en musikfestival i stan, så jag ska snart ta på mig ett par jeans och ge mig ut i jakt på nästa fix spanska och förhoppningsvis bra musik.