Och till hösten?

Mitt liv verkar präglas av olika vägskäl. Metaforiskt sett alltså. Det är inte så att jag går ut på gatan och har vägskäl ÖVERALLT. Men mina kortvariga anställningar och förehavanden gör att jag ofta måste göra nya val, söka nya jobb eller sysselsätta mig på ett eller annat sätt. Just nu jobbar jag i Mörsil (vilket jag antagligen kommer skriva mer om vid tillfälle) och i sommar ska jag jobba på ett LSS-boende.

Från augusti och framåt är jag obokad. Det gör att jag för tillfället funderar rätt mycket på vad jag ska göra då. Eftersom jag i alla fall är folkbokförd och lägenhetsinnehavare i Östersund lär jag stanna här, vilket skapar en ram. Det är skönt. Men ramen är stor. Jag kan läsa vid universitetet, läsa någon yrkesutbildning, hitta något jobb eller bara glida och vikariera runt. Universum ger mig inga tydliga tecken, eller så är jag inte mottaglig för tillfället.

Om vi lämnar den suddiga hösten därhän och fokuserar på aftonen kan jag förtälja att jag ska pröva på paddeltennis. Alldeles snart faktiskt.

Ma höres!