Att vara i fas

Det är något speciellt med att vara ”i fas”. Studenten tror sig ska bli det nästa termin, för under nuvarande har den lämnat in sina uppgifter ett fåtal minuter innan deadline. Det brukar dock bli så att beteendet hänger kvar kommande termin och fasen infinner sig aldrig riktigt. Människan ligger helt enkelt ett eller flera steg bakom vad som vore önskvärt. Det är inte alltid så, och inte för alla. Men för många är det så stor del av tiden.

De senaste dagarna har jag inte varit i fas heller. Jag har haft många idéer men de har inte konkretiserats, utan abstrakt gäckat mig och gjort sig påminda genom att då och då likt valar kommit till ytan för att andas. ”Kom ihåg mig. Du ska göra något av mig alldeles snart!” har de uttryckt innan de dykt ner i djupet igen. Nu sitter jag på söder i Stockholm och jobbar med att komma i fas igen. Jag har lämnat in två par jeans på lagning hos Nudie och nu sitter jag och skriver. Några av valarna har så till vida helt försvunnit från djupen, och det är inte dåligt. Det är skönt när det är lugnt och stilla därnere i mörkret.

En av mina idéer är att föra ett protokoll över hur mycket koldioxid min resa kostar, och hur mycket faktiskt restid jag kommer att lägga på att ta mig till Spanien. Nu ska jag redogöra för hur jag ligger till hittills.

  • Tåg mellan Östersund och Sundsvall: ca 150 minuter och 2 kg CO2.
  • Bil mellan Sundsvall och Kramfors: ca 80 minuter och 34 kg CO2.
  • Bil mellan Kramfors och Stockholm: ca 360 minuter och 30 kg CO2.

Det kanske verkar konstigt att bilen mellan Sundsvall och Kramfors släpper ut mer än resan Kramfors-Stockholm, men jag tänker att jag får ta på mig den första resan tur och tur själv, medan den längre resan hade genomförts vare sig jag var med eller inte. Alltså verkar det rimligt att jag tar på mig endast en tredjedel av de utsläppen.

Jag har gjort mina uträkningar på http://www.klimatbalans.se/neutralisera/kalkylator.html och kanske borde jag dubbelkolla och triangulera med hjälp av någon annan kalkylator också, men det vill jag inte just nu.

Min sammanfattning är alltså att jag hittills rest ungefär tio timmar och gjort mig skyldig till utsläpp på cirka 66 kg CO2. Jag är i Stockholm, har ej hittat någon att spela padel med, och ska äta kantarellsoppa ikväll. Är mer i fas än innan, men inte 100 procent.