Rapport från Tarragona

Morgonskriverier igen. Jag hoppas min inspirerande musa är med mig. Jag har inte mycket att förtälja men ska ge en kort resumé av det senaste dygnet.

Det blåste hela förra natten men lugnade sig på morgonen. Tältet blev blästrat av all sand, men för en gångs skull var det ingen kondens. Knastertorrt. En strumpa är det enda offret från stormnatten. Å andra sidan slängde jag tvillingstrumpan… Från det bryska uppvaknandet förvandlades gårdagen till en fin dag kort och gott.

Jag hade fått en svar från en tjej på couchsurfing. Hon var upptagen till klockan tio på kvällen, så jag hade möjlighet att förfoga över dagen precis som jag fann lämpligt.

Det var härligt att tidigt ha besked inför kvällen och inte så många mil att cykla. Jag slog följe med Roy, en man från Holland, ner till Medelhavets strand och var där någon timme när det var som varmast. Jag tyckte det var fantastiskt varmt och skyddade min bleka lekamen med t-shirt och den starkaste solkräm affärerna här har till försäljning över disk.

Min utrustning är inte på alla sätt optimerad för strandliv, och mina kängor kändes malplacerade ute i sanden. Men så skönt att bara låta cykeln stå, ha all packning säkert förvarad och bara plaska, simma och filosofera i sanden.

Roy skulle fylla 60 och var singel utan barn. Vi pratade om relationer och han tyckte absolut det var tråkigt att vara ensam. Ironiskt nog var han grundare till dejtingsajten nicedating som kanske inte finns i Sverige. Eller så var det inte ironiskt alls. Han hade filosofin att om man bara gjorde det man tyckte om skulle allt lösa sig. Man skulle skina, utstråla någonting som skulle locka allt man behövde till sig. Så det var bara fortsätta glassa och slå till när tillfälle gavs.

Hursomhelst hade vi det trevligt och timmarna försvann. Han var fint sällskap Roy, och det var på gränsen till vemodigt när det var dags att säga hejdå. Som tur var glömde jag mina badshorts på hans tvättlina så jag kom tillbaka och sa hejdå igen till allas stora glädje.
Jag följde vattnet västerut och till sist kom jag till Tarragona efter att den sista biten cyklat med bilarna på deras hemska autostrada.

De timmar jag hade kvar innan jag var välkommen in i värmen spenderade jag på en parkbänk efter att ha sett solen gå ner bakom Tarragonas hamn. Jag satt faktiskt och läste när klockan blev tio och en spanjorska började tilltala mig. Boken måste varit alldeles extra spännande vid det tillfället, för jag kissade nästan på mig av rädsla vid tilltalet. Det var värdens mamma, Estrella, som skrämt upp mig så innerligt. Hon var i och för sig också min värd eftersom de bodde tillsammans.

Det är en stor lägenhet det här, alldeles nära stadens centrum, med gästrum, gästtoalett och gästfrihet! Vi satt uppe till midnatt och åt vindruvor, pratade om Svarta skogen i Tyskland och förbättrade min spanska. Av Estrella fick jag erbjudandet att stanna ett halvår för att lära mig språket och i utbyte lära henne engelska. Jag tackade ja men sa att jag inte hade tid för tillfället. Det hade hon full förståelse för, jag ska ju ändå till Andalucien, himlen på jorden. Det var i alla fall hur man såg på regionen i den här familjen. Hoppas det blir något åt det hållet!

Nyduschad,

Isak