Den här frukosten har varit härlig. Vi har suttit på balkongen i solen och ätit nötter och frukt, men det är främst konversationen som varit minnesvärd. Kajsa, som heter Gyll i efternamn och har rötter i Kramfors, har berättat om sin farfars farfars farfar, Jakob Gyll. Även kallad Gammelgyllen och tillika Sveriges sista skarprättare. Utsmyckad med en liten guldbila i varje örsnibb tog han livet av både folk och fä. Den sista offentliga avrättningen i Medelpad genomförde han förstås då han högg knoppen av Johan Andersson och Johan Höglund från Gnarp. När detta faktum uttalades vid frukosten satte Jenny nästan en riskaka i halsen. Hon heter nämligen Höglund i efternamn och kommer från dessa trakter. Mycket festligt.
Det har varit ett nöje att umgåtts med dessa fina svenskor, och jag är tacksam att vi möttes på marknaden i Xalo. De har varit utmärkta läromästare när det gäller det inre livet eller vad man ska kalla det. Jag och Kajsa var uppe på en bergstopp igår och pratade om kärlek och död och det var spännande och fint! Hennes övertygelse om att lita på magkänslan är inspirerande och stärker mig i min tro på detsamma.
Nu ska jag packa ihop och ge mig av. Sex mil till Alicante där jag ska soffsurfa hos en kvinna som jag inte vet så mycket om.
I morgon är jag med i radio, antagligen 1615, P4 Västernorrland. Spännande värre!
Mätt och belåten,
Isak