Dos dias con Diego

Diego stack för två timmar sen. Han skulle segla med en kvinna i två dagar och lämnade mig med ett hjärtligt hejdå och nycklarna till paradvåningen mitt i Castello. Om jag ska beskriva den killen med ett ord så är det nog tjejtjusare, eller charmör eller något liknande. Som en vuxen, spansk, Sune. Han har en väldigt fin lägenhet, stor bil, verkar otroligt nöjd hela tiden och håller högsta tempo jämt. Och han pratar om och smsar med tjejer oavbrutet.

Jag kom till staden med tåg vid nio i fredags kväll och blev hämtad på stationen av Diego. Vi åkte hem till honom, installerade mig och duschade, sen bar det av ut på stan för att träffa bekanta, tjejer och äta mat. Han hade stämt träff med två pinglor och några kompisar och det var ett sällan skådat hålligång på gatorna. Trånga gränder smockade med folk som åt tapas, drack vin och öl och diskuterade högljutt. Väldigt stämningsfullt. Diego frågade om jag var boxare, vilket kom väldigt oannonserat, och jag svarade som vanligt sanningsenligt att jag inte var det.

– Nähä okej hur kommer det sig att din näsa är bruten då, frågade han.

Min näsa är inte bruten faktiskt.
image
Jag presenterades i alla fall för Claudia och Estell, och Diego frågade mig om jag tyckte de var vackra som om de inte var där, en halvmeter bort. Awkward beskriver bra hur det kändes. Han satte mig i många liknande situationer faktiskt. Vid ett tillfälle stoppade han väldigt odiskret ner en kondom i min byxficka när jag pratade med en tjej till hela umgängets stora förtjusning.

Fredagskvällen avslutades på ett hemskt disko där Diego gick fram till alla tjejer han ansåg duga för mig, presenterade mig och gick vidare. Bedrövliga konversationer, eller försök till sådana uppstod på ömsom engelska, ömsom spanska.

På lördag morgon stack Min värd till universitetet efter några timmars sömn, och jag fick tid att sova, lyssna på musik, plugga lite språk och planera resan. När han kom tillbaka var det bara att packa väskan för vi skulle till stranden med tjejerna från kvällen innan plus en tjej till. Vädret var som vanligt strålande och vattnet varmt. För mig alltså, som kom från eskimåernas rike, fick jag påtalat några gånger. De andra tyckte att det var kallt. Vi åt lunch vid stranden vid fyra, Paella och några sjukt mystiska fiskar stekta i massa smör och vitlök. Först trodde jag det var typ sniglar, men alla hävdade att det kom från havet och var gott.

Sen bar det av överallt, hem till föräldrarna för att hämta grejer för spearfishing, till affären för att proviantera och möta båtkvinnan. Vidare till båten för att lasta i allting och sen ut på stan för att dricka en drink med någon tjej och sen middag med några andra tjejer. Det här med mattiderna är verkligen annorlunda. Lunch vid fyra, och middagen serverades nog inte förrän halv två på natten. Blir lätt sena nätter då.

Det har varit grymt roligt här och Diego har varit en fin värd. Jag hade faktiskt möjlighet att sätta honom på pottkanten när båtkvinnan frågade om jag ville följa med och segla. Jag avböjde väldigt artigt till allas glädje, men i efterhand borde jag först sagt ja bara för att se spanska Sunes reaktion och sedan avböjt. Synd att jag är en sån tråkmåns.

Nu måste jag agera, typ 70 kilometer till Valencia!

Hasta luego,

Isak