Okategoriserat

Igår var en dag rik på nya upplevelser. Via min kontakt inom asylverksamheten blev jag inbjuden till Kramfors Rotaryklubb, där jag nästa vecka ska prata om min resa. Så igår var jag där för att känna in vibben och äta lunch. Mötet var på Kramm och medlemmarna som deltog var mestadels av äldre karaktär. Eftersom jag var gäst fick jag en applåd trots att jag inte gjorde något mer uppseendeväckande än att tacka nej till en lott i ett vinlptteri med ursäkten att jag inte var intresserad av vinsten. Lunchen var bra och alla var trevliga. Varje vecka är det någon som berättar något av intresse och gårdagens föredrag handlade om att Kramfors kulturförening skulle fylla 70 år i maj. Det skulle firas med pompa, ståt och lite galna upptåg. Föreningen ville införa verbet ’tavlera’ i svenskan vilket jag personligen tyckte lät som ett härligt initiativ. Ordet skulle betyda för tavlor vad möblera betyder för möbler.

Så nu gäller det att skriva ett högklassigt tal och skapa en PowerPoint som antagligen sen inte kommer fungera i projektorn. Det blir spännande!

Stinn i magen av kokt potatis begav jag mig sedan till Gudmundråskolan för att skapa mig en uppfattning av vad jag gett mig in på. Jag fick tillfälle att säga hej till rektor Malin och några andra innan jag följde med Agneta till hennes klassrum för en svenskalektion med en klass i åttan. Det var en fin erfarenhet och alla var snälla och rara. Jag höll i uppropet och fick beröm för hur jag uttalade namnet på en kille som hävdade att jag skulle få en tjuga om jag uttalade det rätt. Några pengar såg jag aldrig så helt perfekt blev det ändå inte.
Ungarna var i alla fall utmärkta på att inte vara tysta, och det var nog rätt svårt för samtliga att få något gjort. Några tjejer pratade oavbrutet om handboll, en kille pratade om när hans kompis körde in i en snickarbod i slalombacken och alla andra pratade om annat. Typ. Men det ska bli roligt att komma tillbaka i morgon.

Innan kvällen hann jag också vara med på asylfotbollen i Bollsta. En ganska trevlig tillställning även om kommunikationssvårigheter gjorde att det inte flöt på som en vårflod. Några var rätt duktiga att spela, några var motsatsen, men alla verkade glada och ingen skadade sig så det var väl en småskalig succé. På fredag är det dags igen i Ådalshallen innan jag utvärderar fortsättningen. Jag tillförde egentligen ingenting tror jag, förutom en imponerande passningsprecision.

Så var det. I dag ska jag till biblioteket för att prats svenska med lite folk. Annars är det rätt lugnt!

Nu är det helg! För mig personligen innebär det inga större förändringar från vardagen, men det är ändå trevligt! Jag ska sparka fotboll och kanske göra något annat kul i dagarna.

Idag har solen skinit och det har varit en krispig dag i Kramfors. Jag var på biblioteket och lånade två seglingsböcker samt misslyckades med att skriva ut några papper jag behövde för det stundande mötet med kommunens representant Karin. Turistbyrån kunde dock hjälpa mig och med nävarna fulla av böcker och dokument dök jag punktligt upp vid min blivande arbetsgivares portar. Jag och Karin pratade en liten stund och hon skulle meddela rektorerna i kommunen att mina tjänster stod till deras förfogande. Hon gjorde det antagligen omgående efter att jag klivit ut i den tidiga solnedgången, för innan jag var hemma några minuter senare hade jag ett missat samtal från Gudmundråskolan. De ville ha dit mig onsdag och torsdag nästa vecka och jag tackade naturligtvis ja. När vi pratat färdigt ringde en kvinna från Ytterlännässkolan och frågade om jag kunde jobba där nästa onsdag, men jag fick förstås avböja. Tydligen är jag stekhet på arbetsmarknaden!

Utöver att ha blivit headhuntad har jag också ringt en viss Simon i Kalmar som 2012 seglade till Australien med en mindre båt än min. Han var fantastiskt trevlig och hjälpsam och vi pratade 45 minuter innan vi fick avbryta. Jag fick lite nya perspektiv på långseglandet och känner mig peppad och glad! Det fanns dock mycket mer att prata om och Simon ska jag absolut ringa igen!

Nu ska jag och far dricka te.
So long,

Isak

Idag kom brevet och utdraget ur belastningsregistret från polisen. Och i morgon ska jag kila in på kommunens kontor och visa upp mig och ställa mig till förfogande. Förhoppningsvis (och i min hjärna även troligtvis) återfinner jag mig snart likt de flesta andra i det ekonomiska systemet. Jobb och lön. Känns avlägset eftersom sist jag jobbade var typ mitten eller slutet av april förra året. Men det blir antagligen helt fantastiskt!

Jag har även lite momentum rent båtmässigt just nu. Igår satt jag och Belle och donade med lite bilder och bloggen. Stundtals såg hemsidan helt bedrövlig ut och vissa kanske såg härligheten om de var inne här vid rätt, eller fel, tillfälle. Men snart kommer bloggen vara vackrare än någonsin. Mycket positivt. Min ende egentliga medresenär har också fått klartecken för tjänstledigt och jag har bokat en telefonintervju med en kille med mycket erfarenhet av liknande äventyr. Så här sitter det inte fast!

Nu ska jag fila på mitt CV inför det kommande besöket i de kommunanställdas lokaler. Vi hörs senare!

Jag har gjort några små men naggande goda förändringar här på bloggen. Alla färgkonnässörer där ute kanske redan noterat den lite färggladare, ljuvare, marinblåare nyans som hela sidan antagit. Vidare har jag även skapat några kategorier och bytt slogan på hela sidan. Under min vistelse i Östersund föreslog Emil att jag skulle skriva ”På resa genom livet”, men det ironiska och pajiga förslaget förkastades tämligen snabbt. Jag ska försöka inrikta mig på att skriva om vardagslunken (låter bedrövligt och hemskt va?) och uppladdningen inför seglingen i sommar. Min nya text passar som handen i handsken. Jag kommer använda några olika kategorier på inläggen så det blir lätt att sortera för den som är mer intresserad av det ena eller det andra.

Cyklingen är nu ett minne blott och alla de inläggen finns att tillgå genom fliken ’På vikcykel genom Europa’.

Planen nu är att förbereda mig, båten och eventuell besättning inför en segelsemester söderut. Min tanke är att lämna Kramfors och Frånö i juli och köra på några månader. Ett halvår kanske. Är det någon som har massa båtprylar som jag kan tänkas behöva är jag storligen intresserad. Är det någon som vill följa med är ni välkomna! Hör av er.