Hjortronsöndag

Det finns ett bildspel igen! Det tredje sedan bloggen skapades faktiskt.



I söndags åkte jag, Ida och hennes pappa Tor ut för att jaga hjortron. Vi hade tidigare pratat mycket om bärplockning och om att fylla frysen med bär som man själv plockat och fiskar som någon annan fiskat. Alltså begav vi oss iväg mot Mörsil med guide Tor i förarsätet; både i bilen och i skogen. Han pratade lyriskt om hjortronens Eldorado och hur 50 man skulle kunna plocka i en oändlighet på detta smultronställe han hittat föregående år.

Dagen var en lång succé med mångfacetterat väder där vi en stund fick lägga oss under en stor sten för att skydda oss mot regnet. I efterhand beskriver Ida just den stunden som dagens finaste. Vi låg där alla tre under en sten och tittade på regnbågen medan regnet smattrade gemytligt på vår tunga beskyddare.

Den som tittat på bildspelet kanske tror att vi gick bet på bären, men så var icke fallet. Jag plockade säkert fem liter och familjen Högdahl plockade mer. Tor erkände dock att det kanske inte var det Eldorado han tidigare beskrivit, och Ida var förargad att hon inte nått tio liter själv, men jag var supernöjd.

Nu ska jag skriva ett helt nytt inlägg om vad hösten bär i sitt sköte. Det kommer att hamna alldeles ovanför det här. Ha det fint!

Tvära kast

Hej!
Jobbet jag med stor frenesi och entusiasm sökt är som kommunikatör på Länsstyrelsen. Tillsammans med Ida har jag författat ett CV och personligt brev som jag tyckte blev bra. På tisdag förmiddag ska jag på arbetsintervju. Jag blev mycket glad då jag fick det beskedet.

Efter förra inlägget skrev jag att jag skulle avsäga mig platsen på lärarprogrammet. Jag skrev också att jag skulle dammsuga, vilket jag gjorde. Men när jag skulle ta telefonen och ringa till Dalarna kom jag av mig, och istället tänkte jag att jag skulle testa lärarutbildningen en termin. Sannerligen är jag obeslutsam och nyckfull. Just nu, med arbetsintervjun i siktet, vill jag dock bara få tjänsten på Länsstyrelsen, köpa mig ett par Birkenstock och lära mig dricka kaffe (inte helt sant). Och distansera mig till skolväsendet.

I övrigt har jag koll på grejerna. Se!
1) Båten är fortsatt uthyrd via Airbnb men i December kan man inte hyra den för då tänker jag eventuellt vara där själv.
2) Kroppen är inte skadad. Ikväll spelar vi bortamatch mot Stugun och jag ska göra mitt yttersta för att vinna fruktkorgen – och matchen.
3) Renoveringen av lägenheten går väldigt sakta. Men väldigt sakta är bättre än stillastående. Båten gick också rätt sakta vill jag minnas?!

There and back again

Jag har varit i Kramfors några dagar. Själva resan, alltså transporten, har inte varit särskilt intressant, och vistelsen hemma har inte heller varit omtumlande, men jag känner mig ändå som att jag rest. Tiden dras ut och några dagar känns i efterhand som mycket mer. Gamla insikter gör sig påminda och ger lite drivkraft till att förändra sådant jag vill förändra, eller att fatta beslut som jag skjutit upp. Som exempelvis hösten. Hösten är fortfarande höljd i dunkel (eller döljd i hunkel som någon sa någon gång) fast den typ står och knackar på dörren. För tillfället känner jag mig dock redo att ta mig an den och göra något bra av den. Jag har sökt jobb och ska söka fler. Jag är antagen till lärarprogrammet och ska antagligen tacka nej i morgon. Jag har till och med bokat tvättid och bestämt att jag ska dammsuga.

Och till hösten?

Mitt liv verkar präglas av olika vägskäl. Metaforiskt sett alltså. Det är inte så att jag går ut på gatan och har vägskäl ÖVERALLT. Men mina kortvariga anställningar och förehavanden gör att jag ofta måste göra nya val, söka nya jobb eller sysselsätta mig på ett eller annat sätt. Just nu jobbar jag i Mörsil (vilket jag antagligen kommer skriva mer om vid tillfälle) och i sommar ska jag jobba på ett LSS-boende.

Från augusti och framåt är jag obokad. Det gör att jag för tillfället funderar rätt mycket på vad jag ska göra då. Eftersom jag i alla fall är folkbokförd och lägenhetsinnehavare i Östersund lär jag stanna här, vilket skapar en ram. Det är skönt. Men ramen är stor. Jag kan läsa vid universitetet, läsa någon yrkesutbildning, hitta något jobb eller bara glida och vikariera runt. Universum ger mig inga tydliga tecken, eller så är jag inte mottaglig för tillfället.

Om vi lämnar den suddiga hösten därhän och fokuserar på aftonen kan jag förtälja att jag ska pröva på paddeltennis. Alldeles snart faktiskt.

Ma höres!